'

Det är något jag funderar mycket på, och jag har drabbats själv av det också. Denna ständiga kroppshets som pågår överallt runtomkring oss. Och jag tror att det är fler som påverkas än vad man inser. Många inser inte ens när de väl drabbas. Jag pratar inte om anorexi eller bulimi, det behöver inte gå så långt alls.

Men just denna känsla (nu skriver jag utifrån egen erfarenhet, clearly) att aldrig kunna känna sig helt nöjd. Att alltid ha lite lite ångest när man äter något onyttigt. Att efter träningen tänka att fan, hade jag sprungit lite mer så kanske jag hade bränt lite mer fett. Att varje gång man kollar sig i spegeln tänka "fan, så mycket bättre det skulle bli om bara liiite fett försvann från magen..."Det är jobbigt, jag hatar det.

Men vad är det som får oss att känna såhär? ( För jag är säker på att det är många fler än jag ) Jag tror att media spelar än väldigt stor roll. Hela size zero-idiotin har påverkat så många. Det största det har gjort med mig är nog att ändra min syn på hur man ''borde'' se ut. Jag vet att det absolut inte är något fel med några sunda extrakilon. Men jag tycker inte att det är fint längre. Jag intalar migsjälv att jag visst tycker det. Men jag gör inte det. Jag skäms över att säga det, verkligen, men jag tycker det är fint att vara riktigt smal, utan ett enda gram fett. Men som jag önskar att jag inte kände så. Det gör jag verkligen. Min kroppsuppfattning är förstörd. Men nånstans där i bakhuvudet så vet jag ändå att min uppfattning är fel. Och där finns också den "rätta" kroppsbilden. Och jag tror det är just det som räddar mig.